Josefin boktipsar

Nu senast det var Editträff var det min tur att boktipsa. Att ha ansvar för boktips ger mig mycket prestationsångest, jag vill ju att det ska bli rätt. Jag vill ha applåder och glada utrop, kanske en spontanvissling. Men, det är inte lätt. Aspudds-Lisa vill ha tjockt och mustigt, Bea något ungdomligt och sagolikt och Anlo något klassiskt och välskrivet. Lisa är nog lättast att tillfredsställa, klarar det mesta, om än hon inte är något vidare förtjust i fragmentariskt som jag ofta gillar. Dessutom vill jag ju gilla mina egna boktips och jag gillar ju mest noveller, korta romaner och diskbänksrealism.

Det är alltså inte lätt.

Denna gång var förarbetet digert. Jag surfade runt både här och där och samlade på mig boktips under lång tid. Den kompletta listan följer här, och utan att skryta alltför mycket kan jag säga att nu när jag läst allesammans är jag sju-hu-kt nöjd. Jag tror och hoppas av Edits känner likadant.

Samarbete med fluga
Artighetsreglerna
Stål
Liten parlör för älskande
Borta bäst (Insåg att jag tipsat om denna förut, så den är diskad. Adjö!)

Omröstningen gav Liten parlör för älskande som förstabok och Stål eller Artighetsreglerna som andrabok. I augusti ses vi och jag håller tummarna för förtjusta Edits.

Nordirländsk besvikelse

I förra veckan hade vi traditionsenlig sommaravslutning i Aspudds-Lisas uterum. Vädret ansträngde sig lite extra dagen i ära och bjöd på mycket sol.

Tipsandet till mötet var baserat enbart på böcker som finns att lyssna på på Storytel eftersom Aspudds-Lisa har haft fulla händer de senaste månaderna.

Således läste/lyssnade vi på Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom. Boken handlar om den trumpne och ganska osympatiske bibliotekarien Israel Armstrong som flyttar från London till landsbygden på Nordirland för att jobba på stans bibliotek. Ganska snart visar det sig att biblioteket är nedlagt och att Israel istället ska köra kommunens bokbuss. Till på köpet är bibliotekets samtliga 15 000 böcker försvunna. 

Flera av oss hade hoppas på en mysbok i still med Mary Ann Shaffers bok Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap som vi läste förra året. Tyvärr blev vi besvikna. Huvudpersonen är ocharmig, envis och vi ville mest ge honom en örfil och be honom skärpa till sig. De flesta karaktärerna känns överdrivet osannolika och historien i sig är tunn. 2/4 Edits hade inte ens bemödat sig med att läsa klart boken. Det har nog inte hänt tidigare.

God mat fick vi i oss, tycker i alla fall kocken. När Israel var på invigningsfest för bokbussen bjöds han på voul-au-venter med svampfyllning och minipajer. Det fick även vi. Efter maten blev det en irländsk sommartårta (recept här) och, så klart, irish coffee.

 

Nu ses vi inte på två månader, men som tur var har vi fått riktigt mycket härlig sommarläsning. Tack för tipsen Jossan! Förhoppningsvis får vi ett gästspel av vår pausande medlem Johanna nästa gång vi ses.

Vi lever!

Jag gör ett försök att få liv i bloggen. Dels för att det är ett så trevligt sätt att kommunicera på och dels för att försöka hålla protokoll på vad vi läser, men också när och var vi ska ses nästa gång. Det sistnämnda ställer alltid till huvudbry för Edit, trots flitigt noterande i iPhonesen.

Vi gör ett försök till va?

Vi pratar om Mordet på Orientexpressen och undviker paprikasoppa i mustascherna

Det har varit jul och Edit har läst Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie och Vid vansinnets berg av H.P Lovecraft. Eller om vi ska vara petiga (och det ska vi!) så hade bara Lisa läst ut Vid vansinnets berg. För egen del blev Lovecrafts adjektivfest i värsta laget, Aspudds-Lisa blev förmodligen skrämd av tanken på fantasy och de andra två hade helt enkelt inte hunnit börjat på den. Nu hade jag velat skriva att Lisa blivit rikligt belönad för sitt läsande, men hon var gruvligt besviken. Vid vansinnets berg var en märklig och svårläst bok.

Men!

Vår huvudbok var Mordet vid Orientexpressen och Edits var alla överens om att det var en mysig bok. Kanske inte så spännande, men småputtrig och trivsam. Den mördade var ju trots allt ond, och fick ju lite vad han förtjänade. Karaktärerna var härligt stereotypa och statiska på det sätt som liknar sagan och som gör det enkelt att dela in världen i god och ond. Det må så vara att sådan litteratur inte alltid är den största, men ett par pusseldeckare om året gör bara gott.

Medan vi pratade om våra böcker åt vi paprikasoppa med getosttoast precis som Poirot gör under en av sina första dagar på Orientexpressen. Eller förresten, att det är just paprikasoppa vet vi inget om, men att han äter soppa som han undviker att få i mustascherna är i alla fall säkert. Är du sugen på att göra paprikasoppa själv så hittar du receptet här. Till efterrätt åt vi English trifle, en kaka där man blandar nästan allt gott som finns och sedan äter det. I min trifle fanns chokladkaka, vaniljkräm, chokladkräm, färska och frysta hallon samt grädde på det. Vad jag förstår kan man blanda i lite vad som faller en in (fast helst inte kött så som Rachel i Vänner gör).

Innan kvällen led mot sitt slut hade vi utöver böckerna också avhandlat konflikträdsla, kostymdramer, tv-spelande och tågresandets väl och ve. Det var Ann-Louise som stod för boktipsandet denna gång och det återstår för henne att presentera böckerna, men jag säger så här: en fin kvalitetsblandning var det. Och boken från Sydamerika (eller var det Mellanamerika?) valde jag för egen del helt självklart bort.

Internationell författarscen och På djupet

Kolla in det här! Jag har bokat in den 26/4 kl. 19. Kommer ni?

Edit 2011 à la Aspudds-Lisa

Det har hunnit bli 2012, så jag får väl skämmas lite för min något försenade sammanfattning av Edit 2011. Det har varit en riktigt riktigt fint Edit-år tycker jag med nästan bara bra böcker och bara fina träffar och samtal.

Årets Edit-bok 2011:
Jag kan inte annat än att hålla med föregående inlägg om att Easter Parade var en fantastisk bok. Men jag vill ändå slå ett slag för min gubbsjuka favorit Hakuru Murakami och den första delen av IQ84. En bok som verkligen upprymde mig och lockade till merläsning, fast jag har inte läst del 2 eller 3 än..

Ett minnesvärt Edit-ögonblick:
Josefins boktips på bokkollot. Ett eget boktips i en egen tomtepåse fyllt med egna julkakor. Mysigare än så blir det inte.

Årets Edit-besvikelse:
Salome av Mara Lee var verkligen en bok som lästes bakom skämskudden. Hennes bok Ladies som var så väldigt bra. Salome var något helt annat, en pinsam tonårsbok som ingen i bokcirkeln tyckte om.

Årets lärdom:

1. Man får köpa hämtmat på Edit-träffarna. Man behöver inte ens fejka. Boken Kolka kan bli Kolkata, vilket är det nya namnet på den Indiska staden Calcutta. Calcutta = högst berättigat att köpa hem mat från favvo-Indiern i Hornstull.
2. Skåningarna tar över världen. Edit består just nu av 60 % skåningar och det räcker för mig att dricka ett glas vin så bräker jag förskräckt på skånska. MEN Beas skånska äggakaga från i höstas var banne mig nått av det godaste på länge. Salt, fett och mejeri i en salig blandning passar mig perfekt. Även Lisas baklava var nått i hästväg. Länge leve skåningarna!
3. Jag kommer inte någonsin uppskatta fantasy. Nix nej nope.

Året med Edit enligt Beatrice

Årets Edit-bok 2011: Den vackra och tragiska Easter Parade tar hem segern med Liv Strömquists Prins Charles känsla tätt därefter. Jag stiftade bekantskap med Livs författarskap redan 2009 när hennes kalender Årets manshora 2010 kom ut. Därefter gick vi skilda vägar. Jag läste annat, glömde bort och Prins Charles känsla påminde mig om vad jag missat. Nu läser jag Ja till Liv och fnissar åt kapitel som "Alla barn är kristdemokrater".

Ett minnesvärt Edit-ögonblick: Det finns så många! Jag skulle vilja säga den fina gemenskapen, de spännande diskussionerna och all den goda maten vi ätit.

Årets Edit-besvikelse: Skulle väl vara att jag bara fick tre sidor läste på HELA bokkollot. Jaja. Det kommer fler år, fler bokkollon.

Årets lärdom: Att när Ann-louise om matlagning säger "det är bara att ta lite grejer och svänga ihop" känner ingen av oss andra samma lätthet. Bäst att ta anteckningar!